Då var det ju den här 3 månaders sprutan Anton skulle få...stackars han... Först var det vägning och längd. Han vägde den 10 mars 5995 g och va 61 cm...jag tycker han går upp sakta med det tyckte inte BVC sköterskan.
Sen tog hon fram sprutorna med dom låååånga nålarna.... Fy fan tänkte jag, han kommer att gallskrika! Men den första så reagerade han inte, han fortsatte bara smacka på sina händer men den andra sprutan...Han hade ett grin som jag aldrig hört förut, det märktes verkligen att det gjorde ont... det va hjärtskärande... men han överlevde och ingen feber fick han efter heller som tur va.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar