Den 6:e januari...

En stolt pappa
Ida vägde 3065 gram & va 49 cm lång

Den hemska sängen...

Vaknade på morgonen med lite små värkar som bara blev starkare men inte tätare... Inte hade väl jag tänkt att åka in på BB och föda just den här dagen när det var ca 30 grader kallt...

Anton fick våfflor till lunch, det var när jag stod och gjorde dom som Micke sa åt mig att ringa förlossningen men innan ville jag äta en våffla och lägga ner Anton för att sova lunch.

Efter klockan 12 ringde jag ner och förklarade läget, att jag hade värkar men långt mellan dom och ingen vatten avgång eller blod. Dom ville ändå att jag skulle komma ner på engång.

Jag fick lite panik...väskan va inte packad, Antons väska va inte packad... började packa men tog det lugnt ändå.

Micke gick med Anton till farmor, jag vimsade omkring lite hemma och funderade vad mer som skulle med. Jag ringde till pappa så att han fick åka och hämta Asta hos farmor.

Väl på väg ner så hade jag bara en värk på hela vägen, så jag tänkte, vi får nog åka hem vi...

När vi kom in ca kl 15.00 så fick jag ligga med det där bältet runt magen, och inga värkar... men jag va öppen 3-4 cm så jag fick gå upp å gå lite. Gick upp till syrran på hennes avdelning och kände mig helt oberörd över det hela. Vi gick tillbaks ner på förlossningen och värkarna hade börjat lite smått igen... Men jag hade inte öppnats nåt mer, så jag bestämde att hade inget hänt på en timme så skulle vi ta hinnorna, och så fick det bli kl 17.30.

Fick dropp så att värkarna skulle bli mer intensiva, och det gjorde susen. kl 18.45 så fick jag börja krysta och 18:49 så kom en liten prinsessa ut.

När vi hade fått in fikat på silverbrickan så fick vi ligga i rummet med dubbelsäng och tv...men fick snabbt flytta oss... :-( Jag började blöda så kraftigt att jag fick ligga inne på förlossningen igen så dom kunde ha koll på oss. Gyn läkaren komme ner och kollade så inget hade gått sönder, så fick ligga med dropp som gjorde att livmodern drog ihop sig...